Men det finns metoder som kan hjälpa oss att bli mer strategiska i vårt omvärldsarbete. Här bjuder vi på tre exempel;
1. Gör en intressentkartläggning
Gör en enkel intressentkartläggning där ni gemensamt i gruppen enas om vilka som är de mest avgörande intressenterna för ert arbete. Börja med att dela in er i två grupper och låt den första lista de intressenter som påverkar er i ert arbete. Den andra gruppen får uppdraget att lista de intressenter som ni påverkar med ert arbete. När kartläggningen är klar diskutera den i storgrupp och försök enas om listorna. Ofta sammanfaller de båda gruppernas listor på flera punkter.
Gå sedan vidare och analysera era intressenter. Vilka påverkar/påverkas mest? Vilka är mindre viktiga? Hur kommunicerar ni med dem? Hur följer ni upp effekterna? Hur kan ni bli bättre?
2. Ta hjälp av framtidsforskningen
Framtidsforskningen har under de senaste decennierna gått från att vara något perifert ute i marginalen till att bli en viktig del av beslutsunderlagen för myndigheter och näringsliv. Men vår bild är att folkrörelserna kanske inte riktigt har följt med i den utvecklingen. Och det är synd. För det finns strategisk nytta att hämta här för ledare och nyckelpersoner.
Ett enkelt sätt att starta samtal om hur vi påverkas av samhällsutvecklingen i stort är att ta hjälp av de framtidsstudier som görs av andra. Några favoriter är till exempel det arbete som görs av Sveriges kommuner och regioner, SKR, kring megatrendernas påverkan på vårt land.
Ett annat är att helt enkelt ladda hem den kortlek kring megatrender på 2020-talet som det finska framtidsforskningsinstitutet Sintra har tagit fram. Den kortleken kan ligga till grund för flera strategiska samtal i en styrelse eller i en ledningsgrupp kring vad som långsiktigt påverkar våra folkrörelser.
3. Gå på zombiejakt
De svåraste frågorna i verksamhetsutveckling handlar ofta om vad vi borde sluta med att göra. Att komma på nya verksamheter och nya behov är lättare, än att välja bort saker vi gör redan idag.
En metod för att skaffa sig mod för att också ta bort verksamheter är att gå på zombiejakt. Helt enkelt leta efter det som kanske är levande dött i organisationen. Saker vi håller vid liv av tradition eller av nostalgiska skäl, men som kanske har spelat ut sin roll. Eller ännu värre – som numera hindrar oss från att uppnå det vi vill därför att de tar resurser som vi nu behöver till annat.
Dela upp er i grupper och ge er själva i uppdrag att varje grupp ska hitta minst en zombiekandidat – en verksamhet, en del av en verksamhet eller ett arbetssätt som ni kanske upprätthåller trots att den har förlorat sin relevans. När gruppen valt sin zombiekandidat så analyserar ni den. Vilka fakta/trender/attityd-, beteende- eller samhällsförändringar talar för att den här delen av verksamheten inte längre ska hållas vid liv? Och vilka är motkrafterna? Vad talar för att den ändå ska behållas? Försök att bygga analysen på belagda fakta både när det gäller det som tar för och det som talar mot att lägga ner verksamheten. Ett sätt kan vara att helt enkelt ange källa för varje argument för och emot. Då blir vi mer noggranna med argumenten.
Genom att våga pröva de saker vi ”bara gör för att vi alltid gjort det”, blir organisationen modigare och mer strategisk i sina val i utvecklingen.
